Bakgrund Anestesisjukvården i Sverige upprätthåller en hög grad av patientsäkerhet. Trots detta innebär all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förändrat synsätt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsäkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okända risker.Syfte Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsäkerhetsrisker i samband med anestesisjukvårdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor på tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehållsanalys.Resultat Studien påvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvård och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. Huvudområdena för de latenta risker som framkom är - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

Varje dag begås misstag utav människor. För piloter kan dessa misstag bli fatala. Länge har man vid flygolyckor endast sett till de direkta misstag som blivit begångna och på så sätt skaffat sig en syndabock. I detta arbete kan dock vikten av att uppmärksamma faktorer som varit bakomliggande i organisationen påvisas. Då en olycka inträffar skiljer man mellan osäkra handlingar och latenta förhållanden.

Title: The customer?s contribution to the innovation-process ? a study of using customers to discover latent needs. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Robert Klein Supervisor: Agneta Sundström Date: 2014-06 Aim: The purpose of this study is to gain enhanced understanding of what knowledge costumers contribute with in an innovation-process lead by a producer of goods, and how that knowledge is used to fulfill latent needs. The area of research has formerly described which results customer-involvement lead to, but have been scarce in describing how results are produced. Method: From a qualitative onset, a case-study collecting data through observations and interviews capturing customer knowledge contributions, and producer use of fetched knowledge has been conducted. Data has been analyzed using a grounded theory approach. Results have been processed in several steps in which material has been categorized and enriched continuously. Result & Conclusions: Customer-knowledge is broken down into market-knowledge, everyday-knowledge, and specialist-knowledge, which all are significant to a producer of goods.

Introduktion:Ambulanspersonalens arbetsmiljö är varierad och den sträcker sig från en arbetsmiljö på ambulansstationen tillsammans med kollegor, till arbetet i ambulansen med en kollega på väg till eller från olycksplatser och patienters hem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det som efterfrågades var erfarenheterna av att åka prio-1 ut till patienten, både som chaufför och som vårdare. Studien gjordes för att se om ambulanspersonalen var nöjd med den delen av sin arbetsmiljö och om de upplevde att de kunde påverka den. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Arbetslösheten är ett stort problem i dagens samhälle både för samhället och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns både fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar på att de arbetslösas upplevelser påverkas starkt av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra påverkande faktorer.Syftet i studien är att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förståelse för vad det är som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation så olika ifrån individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 år blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjälp av sociologiska utgångspunkter så som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner på arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förståelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet på arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika från individ till individ.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet.

IntroduktionDetta kartläggningsprojekt har sitt ursprung i det kliniska vardagsarbetet och sjuksköterskors önskan om att patienter, som på en thoraxkirurgisk klinik opereras för lungcancer, ska få sakkunnig och omsorgsfull vård.SyfteSyftet med denna studie är att kartlägga vilka behov och förväntningar som personer med lungcancer har inför en thoraxonkologisk operation samt vilken innebörden i personcentrerad vård är för dessa personer.MetodUrvalet kommer att bestå av 50 patienter som inkommer planerat för att opereras på grund av diagnostiserad/ misstänkt lungcancer. Patienterna kommer att opereras vid thoraxkirurgisk klinik på ett universitetssjukhus. Inklusionskriterier är att patienterna är i åldern 18-70 år och kan förstå svenska i tal och skrift. Datainsamling kommer att ske med hjälp av en enkät i två delar. I syfte att pröva enkätens användbarhet genomfördes en pilotstudie.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion.Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

SammanfattningInledning: Effektiviseringen av hälso och sjukvården har under de senaste decennierna resulterat i en drastisk minskning av antalet vårdplatser. En effekt av reduceringen är att patienter placeras på avdelningar som inte är specialiserade mot patientens specifika sjukdomstillstånd. Det innebär att patienten vårdas på enheter där det saknas specialistkunskap.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att patienter vårdas på en avdelning som inte är specialiserad på patientens specifika psykiatriska sjukdomstillstånd. Metod: Två sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk specilaistvård deltog i den kvalitativa intervjustudien. Studien är en pilotstudie där innehållsanalys använts som analysmodell.Resultat: Följande tema framkom i resultatet: Kunskap, trygghet och uthållighet är knuten till hopp.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.

När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners.Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag.Studien resulterade i ett antal slutsatser.